Växthuseffekten kallas det som innebär att koldioxid i atmosfären håller kvar en del av solvärmen och gör att jorden håller en temperatur som vi kan leva i. Nu ökar växthuseffekten, vilket inte är bra, och det kan man i korthet förklara så här:
- Före industrialiseringen av världen fanns det lagom mycket koldioxid i atmosfären
- När människan gräver upp kol och olja som sedan eldas upp ökar mängden koldioxid i atmosfären
- En del av värmen som träffar jorden från solen åker tillbaka ut i rymden
- Med mer koldioxid i atmosfären hålls mer av den värmen kvar i atmosfären, vilket gör att jorden värms upp mer och mer
- När jorden blir varmare smälter isarna vid nord- och sydpolen, haven stiger, öknarna breder ut sig, vattenbristen ökar och vädret blir mer instabilt
- Det innebär stora svårigheter för många människor och väldigt höga kostnader
Fördjupning
En mer detaljerad förklaring av växthuseffekten kan börja med växthusgaserna. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid (CO2). Utöver dessa påverkar även metan (CH4), lustgas (N2O, även kallad dikväveoxid) och ytterligare några typer av gaser växthuseffekten. De olika gaserna ökar växthuseffekten olika mycket, vilket du kan läsa mer om på sidan om växthusgaser.
Växthusgaserna hindrar inte solljuset från att nå ner till jordytan och värma upp den, men de gör så att värmen som sedan strålar ut från jorden inte kommer ut genom atmosfären och försvinner ut i rymden. Istället reflekteras värmen tillbaka mot jorden. På så sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden.
Problemet är att vi de senaste 100 åren har ökat växthuseffekten kraftigt, så att mer solvärme stannar kvar vid jordytan än vad som varit fallet tidigare. Effekten av det kallas för global uppvärmning, och är redan verklighet. Medeltemperaturen på jorden är nu 0,6 grader högre än vad den var för 100 år sedan, vilket ungefär är den tid då vi började påverka växthuseffekten i större utsträckning. Det kanske inte låter så mycket med 0,6 grader, men som medelvärde på så pass kort tid i klimatsammanhang är det en stor förändring.
Temperaturen kommer att fortsätta öka i ett antal år, oavsett om vi minskar utsläppen eller inte, eftersom det finns en eftersläpning av när effekterna av växthusgasutsläppen uppstår. Sedan klimattoppmötet på Bali 2007 är nästan alla länder överens om att vi bör undvika en temperaturhöjning på mer än två grader, jämfört med den förindustriella perioden. Den gränsen är satt både för att det ska vara praktiskt möjligt att nå målet och för att undvika det som kallas förstärkande effekter.
De förstärkande effekterna innebär att temperaturhöjningen ger upphov till förändringar på jorden som leder till ytterligare temperaturhöjningar. Det är till exempel tundran i Ryssland som tinar och då ger upphov till utsläpp av den starka klimatgasen metan ur marken. Ett annat exempel är den effekt som barmark har jämfört med snötäckt mark när det gäller att fånga upp värmen i solstrålningen. Snötäckt mark reflekterar mer solvärme än den mörkare snöfria marken, som alltså håller kvar mer värme på jorden. På så vis innebär avsmältningen av snö att temperaturen stiger ytterligare och ännu mer snö smälter, och så fortsätter det.
Om vi begränsar temperaturökningen till två grader är risken för förstärkande effekter fortfarande 50 procent, vilket ju är som att singla slant. Det är dock få som tror det är realistiskt att vi kommer att kunna hålla temperaturökningen under de två graderna, så det verkar vara en risk vi får leva med.
Temperaturökningar på mer än två grader ökar inte bara risken för förstärkande effekter, de leder också till mer dramatiska förändringar på jorden. Det handlar både om ändrad nederbörd i olika delar av världen, blötare i vissa, torrare i andra, och om ökad avsmältning av de stora inlandsisarna vid nord- och sydpolen. Det är ett mycket större problem att inlandsisarna riskerar att smälta än att isen över havet vid nordpolen gör det, eftersom den senare redan är en del av havet. Betydelsen av det är att havsisar inte höjer havsnivån vid smältning, medan inlandsisarna gör det. Skulle till exempel all is på Grönland smälta kommer havsnivån att höjas med 6 meter i genomsnitt. Det skulle få katastrofala följder i kustzoner i hela världen, särskilt skulle länder som redan har det svårt bli hårt drabbade. I Bangladesh uppskattas ca 30 miljoner människor bli av med sina bostäder och försörjningsmöjligheter vid en havsnivåhöjning på bara 1 meter.
FNs klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), som är en samling av 3000 forskare från hela världen inklusive Sverige, sammanfattar med jämna mellanrum forskningsläget på klimatområdet. I IPCCs rapport från 2007 står det att den observerade globala uppvärmningen under 1900-talet är otvetydig. Det finns en tydlig samstämmighet mellan människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser och de uppmätta temperaturökningarna under 1900-talet.
Det finns många bra, noggranna och pedagogiska förklaringar av växthuseffekten, här är länkar till två av de bättre:
SMHI: http://www.smhi.se
– med mycket seriös fakta om växthuseffekten och klimatet
Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se
– här finns en enkel förklaring som tydligt visar hur det fungerar, dessutom med länkar till fördjupning